Del 12

Från del 11:
(Vi gick och satte oss vid ett bord och gick och tog lite kakor och olika saker vid buffén och satte oss igen. Det var en ganska spänd stämming men tillslut tog hand atg i mina händer och kollade mig djupt in i ögonen och sa allvarligt:)

- Sandra the only reason I took you here was, as you already know, because I wnted to tell you something very important. I know you're mad at me and I know I kinda let you down but I really have to tell you this. You can yell at me and walk away without even look back, but I beg you to litsen at me and everything I have to say first.

Han såg så oerhört liten och oskyldig ut när han sa det, och när han sa det lät det så trovärdigt och berörde mig verkligen, så jag kände att jag var tvungen att lyssna på vad han hade att säga, jag var skyldig honom lite tid att förklara ett och annat.

- I'll litsen. And I won't yall at you like I did before. Tell me!
- First I'm really sorry for leaving you alone on the boat, it was really stupid, I should have left Scooter och someone onboard to stay with you. I couldn't stay myself because I was going to do something very important. I could have sent someone to do it for me, but I felt that for me it was imprtant to do it my self.

Vad var det han hade gjort egentligen, jag förstog ingenting.

- From the beginning I was going to leave sweden at this moment, but not alone. I wanted to take a very speciall person with me on my tour. When I came back to the boat I figgured out that I may had done the biggest mistake in my whole lifetime. The person I wanted to bring was really pissed at me. I didn't know why, and I really wanted to tell her why I was so happy and I wondered why she was so mad. 
- Sandra you were so sweet when you were asleep and I didn't wanted to wake you up, and I don't know why I didn't left a note or something? and I touhgt that we would be back before you woke up.

- Justin, I don't understand, did you wanted to bring me on your tour?

Jag blev lite rörd och efter alla hans fina ord kände jag att jag fick en stor klump i halsen. Varför hade jag inte låtit honom ge mig en förklaring innan jag åkte, då kanske hade varit bra nu.

- Yes, and the reason why I left you for a couple of hours was because I went ashore and talked to your mum...

-What? :O did you talk to my mum, about what and why?
- Sandra I went to talk to your mum about she letting you go with me on my tour. I tought that would be a amazing surprise for you if she said yes and I tought that I was going to tell you when we came back, but you were awake and really angry so I didn't had time to tell you, that's why I wanted to tell you know.

- I would be more than glad if you wanted to follow with me on my tour? Cuz your mum said yes!

Jag kunde inte fatta det, Justin frågade mig om jag vile följa med på han turné runt om i världen. Nu kunde jag inte hålla mig längre, alla känslor bara vällde upp inom mig, glädje, sorg, tveksamhet, dumhet och ilska på mig själv. Jag började gråta och Justin kastade sig runt bordet och kramde mig:

- I understand if you don't want to follow me on tour, after what I did but I promise I would never ever do such a thing again.

- Sandra, I love you!

Han tittade på mig och jag tittade på honom, äntligen vägade jag le mot honom igen, och vågade förlåta honom.
Det såg ut som om en stor sten släppte från hans bröst och han började skratta av lycka. Mina tårar gick över i skratt och vi höll om varandra och skrattade en stund:

- And Justin I wouldn't do anything more than come with you on your tour.

Jag log mot honom och den här gången kändes det mer underbart än det någonsin har gjort eller kommer att göra när jag kysste honom. Även om jag ser fyrverkerier varje gång vi kysser varandra kommer just den här kyssen skrivas in i våran historiebok.

Jag var så lycklig och vi lämnde cafeét hand i hand och gick ut och även om det kom en del papparazzisverkade han inte bry sig, han verkade stolt över att ha mig och det var så det skulle va. Vi gick handi hand och många fråga oss om jag var hans nya kärlek och Justin bara skrattde varje gång de fårgade, när ungefär 10 stycken hade frågat sama frågad stanna han till och gav mig ne lååång och kärleksfull kyss för att bevisa för alla att jag var den han ville vara med och att ja jag var hans ya kärlek. Papparzziserna blev helt galna och det fyrades av blixtar runt om oss, men det kändes nu precis som det gjorde i Globen, det var bara vi där allt anat kändes så långt bort.

Tiden gick så fort och helt plötsligt var klockan 11, och vi gick och satte oss i en lite midre bil för att skjutsa hem mig trodde jag. Och det avr inte förän då jag kom på att om jga följde med Justin på turné så skulle jag lämna mamma ensam.

- Justin, I don't think I can come with you.....

Fortsättning kmr..


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0