.

Nu stog vi längst fram i kön och det vra vår tur att sätta oss i nästa vagn som kom. Jag skakade som ett asplöv men Amelia verkade inte bry sig, eller så märkte honh det bara inte.

Men när vagnen kom hoppade hon upp och ner och skrattade, hon grep tag i min hand och så hoppade hon ner i vagnen. Jag knäppte om mig så gott det gick med darriga fingrar. Han försöte att andas djupt när vganen började rulla, men när vi kom till den första uppförsbacken började jag hyperventilera. Amelia kollade besvärat på mig:

- What's wrong?
- I'm.....not really.....into......these.......kind.... of roller coasters!
- But, Oh my gosh Johanna, why didn't you say anything, now it's to late.

Jag nickade långsamt och svarade tyst:

- I wanted to dosomething fun with you and i don't want you to be angry with me..
- aaw, Johanna, I'll never be angry at you if you are afraid of something and we could have fun with other stuff..

Hon tog min hand och log och mer han vi inte med att säga innan den långa nerförsbacken kom och jag trodde jag skulle tappa andan eller få en hjärtattack på riktigt. Jag kommer inte riktigt ihåg mycket av den karusellturen, men jag vet att jag började ndas igen när vi kom ner igen och vi stannade.

Amelia tittade på mig och såg förskräckt ut:

- Johanna, you're all pale, you look like a ghost

Jag sa inget utan bara satt coh kollade rakt fram , Amelia fick hjälpa mig att knäppa loss mig och hjälpa mig ur vagnen.

Vi gick ner igen och där mötte vi Justin och Ryan som hade lyckats leta reda på oss. Men när Justins fick syn på mig sprang han fram och tog tag i mig:

- What's wrong?
- She's afraid of these kind of roller coasters...

Justin kramade om mig och jag kände att chocken började släppa men han var fortfarande orolig. Så han tog tag om mig och stöttade mig tills vi hittade en kiosk med bänkar, där ssatte vi oss ner och Justin gick och köpte en dricka och lite mat åt mig.

Ryan och Amelia satt mitt emot mig och höll varandras hand, men de kolla oroligt på mig men jag började få tillbaka färgen i asniket och jga började känna mig normal igen men jag var glad över att de brydde isg så mycket.

Justin kom tillbaka med en flaska vatten coh en liten hamburgare och satte sig brevid mig, jag tog en klunk vatten och tog ett djupt andetag. Det kändes lite konstigt att sitta och äta och dricka medan de andra satt och glodde på mig så mitt i en tugga kollade jag upp:

- Don't you have something better to do :P?

Alla började le och Justin höjde armarna:

- Hallelujah, she's back!

Alla började skratta och nu kände jag mig bra igen.

- When you say it, I actually am a little hungry, sa Ryan och kollade bort mot kiosken igen.
- me too, let's go grab a bite, you want something Justin?

frågade Amelia men han skakade på huvudet ohc nickade bort mot kiosken för att de skulle gå. De log mmen lämnade bordet för att vi skulle bli lite ensama.

Justin la sin hand på min och kollade oroligt på mig:

- Are you sure everything's allright
- yeah I'm sure, I just got a chock from the ride, I'm fine now

han höjde frågande ögonbrynen:

- Haha, Yes Justin, I am fine!

Han log och satte sig lite närmare men då hörde vi ett gäng tjejer ropa hans namn bakom oss:

- JUSTIN JUSTIN JUSTIN!!!

Hna vände sig om och det kom ett gäng tjejer emot oss med kameror och mobiler i högsta hugg. han reste sig upp och gick fram till dom.

- Hi girls, how are ya?
- We're fine... how are you?
- I'm fine!
- Great, can we have your autograph?
- Ofcourse, do you have something I can write on?

Den ena tjejen drog fram ett litet block och et penna och Justin skrev sin autograf 3 gånger på 3 olika papper för att de skulle få varsin. Och så tog de några bilder ihop och det var kul att se hur mycket han brydde sig om sina fans, men snart kom han tillbaka till mig och satte sig brevid mig.

Han la sin arm om mina axlar och viskade i mitt öra:

- ....

Fortsättning kmr...