.

Förra delen:
Vi gick in i rummet och Justin la upp sin resväska på sängen och kollade på sin klocka:

- 26 minuter och 15 sekunder kvar, kör hårt!
________________________________________________________________________________________________


Justin rusade in i badrummet och började plocka ihop alla toalettartiklar och jag hörde att han rev runt i skåp och i duschen. Jag började att kolla i hans lådor och plockade upp tröjor, byxor, linnen och jaa allt vad han hade där och vek ner det i hans väska.

Justin kom utrusande från badrummet och hade packat ihop allt i en stor plastpåse. Han stoppade ner det i ett fack han hade i resväskan.

- Nu har du 16 minuter på dig ;) hur långt har du kommit?
-  Jag har vikt ner alla dina kläder, nu har vi bara alla dina skor kvar!

Sa jag och blängde på hans enorma skosamling han hade ställt upp vid dörren, det var minst 5 par Supras och 5 par converse. hur kunde en kille va så intresserad av skor?

- Äh inga problem!

Han gick gick till skorna och satte ett par skor under armarna och ett par skor i varje hand och sen kom han tillbaka och kastade ner skorna i väskan.

- Justin det där kommer aldrig gå!
- Joo då!

Sa han och log nöjt, mne jag såg på den ojämna högen skor att han aldrig skulle kunna stänga väskan. Han kom tillbaka med 4 par skor till med sig och kastade ner dom lika oförsiktigt i väskan, sen sprang han snabbt bort och hämtade de 2 sista paren och la ner dom i varsitt hörn i väskan.

Jag suckade övre att se hur han tycke att han lyckats bra tills han skulle stänga väskan. Han fällde igen locket och upptäckte att den var öppen med ungefär 25 cm, han hängde sig på locket för att få igen den, men som väntat: det gick inte!

jag puttade bort Justin och öppnade locket igen:

- Du kommer ha sönder både väskan och skorna om du fortsätter sådär! uppmanade jag honom!

Jag började plocka med skorna och lägga dom i rader så att allt blev lika, men det tog en stund, eftersom Justin hade rört till allt, och det var ju en del skor.

Rätt som det var kände jag ett par händer på min midja och de letade sig fram och jag fick en mysig kram av Justin. Jag stannade upp lite och njöt i en sekund innan jag fortsatte fixa med hans skor, vi hade säkert inte mycket tid kvar.

Men när Justin började pussa mig på halsen blev ajg distraherad och jag började fnissa, jag slutade och lutade huvudet bakåt och landade på hans axel. Han pussade mig på kinden och jag log. Han vände mig om och började kyssa mig.

Jag tappade balansen och satte ner handen vid resväskan så den åkte ner på golvet och allt åkte ut. Jag stannade upp och var precis påväg att kasta mig ner på golvet och plocka upp allt igen, men Justin tog tag om min rygg och viskade:

- Vi tar hand om det senare!
- Men Justin...
- Schyyyyy!

Vi la oss ner på sängen där väskan var för en sekund sen, han höll fortfarande ena handen på min ländrygg och den andra drog han genom mitt hår.

Vi kysstes en lång stund innan jag av misstag fick syn på klockan som hängde på väggen:

- JUSTIN VI SKA VARA NERE I LOBBYN OM 1 MINUT!!!

Jag hoppade upp ur sängen och struntade i att Justin protesterade, jag ville inte att han skulle bli osams med sin mamma.

Jag lyfte på resväskan och packade snabbt tillbaka allt som skulle ligga i, den här gången blev det inte lika snyggt som jag hade gjort det förut men jag kunde stänga locket utan problem.

Justin hade under tiden gått ett varv i sviten för att se att vi inte hade glömt något, men han kom tillbaka till mig tomhänt så jag antog att allt var med.

Vi drog med oss en tröja som Justin hade hängt upp som jacka i garderoben och lämnade sviten och småsprang bort till hissen. Vi kunde ju inte springa ner för trapporna med den här väskan.

Men hissen kom aldrig och vi var redan sena som det var och vi hade inte tid att vänta så vi ar tvugna att springa ner för trapporna i alla fall. Jag tog i ett handtag och Justin ett annat och sen sprang han först ner för trapporn, men dte gick inte snabbt.

Men när vi gått ner för 2 av de 4 trapporna började Justin gapskratta och jag kunde inte förstå varför.

- Justin, vad gör du?

Men han svarade inte, han bara skrattade! Jag orkade inte med honom, vad var det för fel på honom?
Men han såg rätt rolig ut, så jag kunde inte håll mig heller, ajg började skratta åt honom.

Vi släppte väskan och la oss nästan ner på golvet och skrattade åt varandra, vi hörde inte äns när dörren öppnades 2 trappor ner, eller när en arg Pattie klampade upp för trapporna för att se vad vi höll på med.

- JUSTIN?!

Justin blev plötsligt allvarlig och tittade upp på sin mamma som stog med armarna i sidorna och tittade argt på honom.

- Ja?
- Vad håller du på med?
- Inget...
- Nej, det är problemet, du skulle varit nere i lobbyn för en kvart sen?
- Oj!
- Jaa, det kan man lugnt säga!

Hon plockade upp väskan och gick raskt ner för trapporna och Justin tog min hand och vi reste oss upp och följde efter i samma tempo.

Vi gick ner i lobbyn men såg att Pattie redan var på väg ut genom dörren, vi sprang efter henne, och tog sats för att skynda oss genom alla människor som stog där.

Pattie hade redan lämnat väskan till chauffören och satt sig i bilen som skulle skjutsa oss till flygplatsen. Men för oss gick det lite långsammare att ta oss igenom folkmassan.

Alla skrek runt oss, och ville veta vad det var vi hade tillsammans. Om vi var mer än vänner. Till slut var vi omringade åt alla håll och vi kunde inte ta oss ut åt något håll, vad skulle vi göra?

Precis då...

Fortsättning kmr...