.

Förra delen:
Han drog sina fingrar genom mitt hår och lutade sig fram och viskade kärleksfull i mitt öra:

________________________________________________________________________________________________

- Tillsammans Johanna!

Jag såg att han ögon började bli blöta och att hans underkäke började skaka.

- Tillsammans Justin, sa jag och kastade mig i hans armar igen.

Jag borrade in mitt ansikte i hans bröst och drog in hans lukt i mina lungor, jag ville inte lämna honom, varför va han tvungen att åka. Jag släppte honom inte och jag kände att han la ner sitt ansikte på mitt huvud och jag hörde att han snörvlade till. Då kunde jag inte hålla kvar den klumpen som jag haft i halsen sen vi kom in på flygplatsen.

Tårarna började våldsamt rinna ner för kinderna och jag kramade honom hårdare, men Justin försökte fortfarande hålla modet uppe men när jag tittade upp tog han snabbt upp handen och torkade bort några tårar som letat sig ut och ner för kinden på honom.

Han var fuktig i ansiktet och han var lite röd i ögonen.

- Jag hatar adjön!
- Detta är inget adjö, viskade han och drog in ett djupt andetag
- Det är bara en vi-ses-snart-kram, det känns jobbigt just nu bara!
- Men Justin, vi kommer inte ses snart! fick jag fram mellan tårarna och snyftningarna.
- Det kommer gå fort, snart kommer vi få vara tillsammans igen!

Han viskade fortfarande och andades djupt och kramade om mig och pussade mig på pannan innan han släppte mig och suckade till innan han gick iväg utan att säga något. Jag stog kvar och tittade på honom när han gick fram till mannen som skulle kolla hans pass innan han gick in mot gaterna.

Han kollade inte bak och jag orkade inte längre stå emot, jag slängde allt jag hade i händerna på golvet och sprang fram mot honom, precis i samma sekund som jag började springa mot honom vända han sig om och släptte alla sina väskor han hade och tog emot mig i sina armar när jag kom.

Det var blött när vi kystes på grund av våra tårar som bara vägrade att sluta rinna, han kysste mig hårt innan Scooter ropade sträng till honom att komma.

- Jag älskar dig Johanna, och jag kommer alltid att göra det!
- Jag
- Älskar
- Dig
- med!

Snyftade jag fram och såg honom avlägsna sig, han vända sig sakta om när han stog vid den andra passkontrollen, och jag mötte hans blick och han mimade genom hans stille rinnande tårar:

- Jag älskar dig, tillsammans!

- Tillsammans!

Mimade jag tillbaka innan han gick igenom och var borta, det kändes som det skulle gå en evighet inna jag fick se honom igen!

Jag gick tillbaka till mina saker och plockade sakta upp dom och drog upp min mobil från jackfickan, nu ville jag bara här ifrån, jag ville bara hem och skaka av mig allt, jag var också tvngen att vara beredd på all media och alla kompisar i skolan dagen efter.

Jag ringde min mamma som blev orolig över att höra mig så uppriven i telefonen, jag frågade om hon kunde komma och hämta mig, och såklart kunde hon det.

Jag gick fram till dörren och såg alla blixtrar och kameramän utanför som väntade, och jag ville verkligen inte möta någon av dom nu. Jag satte mig på en bänk och väntade på att se mammas bil dyka upp bakom dom. Det kändes som det gick timmar när det egentligen bara tog några minuter. Men tillslut fick jag syn på henne och jag satte i händerna i fickorna på jackan och kände ett par solglasögon, jag drog en lättnades suck och tog på mig dom innan jag sprang igenom alla papparzzis utan att säga något och satte mig i bilen med mamma.

Hon drog iväg med en rivstart och vi åkte snabbt iväg från flygplatsen, jag satt fortfarande med solglasögonen på och såg nog ganska tom ut, men mamma förstog att hon inte skulle dra upp det mer just nu så hon var tyst.

Vi sa inte mycket på vägen hem, och jag sa inte mycket till någon när jag kom hem. Jag gick direkt upp och tog en dusch och tog på mig min pyjamas och la mit i min säng även fast klockan bara var 20.00 på kvällen. Jag knöt mina händer och la mig på dom och stirrade in i väggen.

Jag märkte inte ens när mamma gick upp för trappen och knackade på mitt rum:

- Gumman, vill du inte ha lite kvällsmat?

Jag skakade bara på huvudet och blundade, jag hörde mamma stänga dörren bakom mig och gå ner för trappen.
En tår rann sakta ner för kinden inna jag somnade.

Fortsättning kmr...