.

Förra delen:
- Nee Justin, jag vill inte prata mer om det! jag lyfte upp händerna och såg betsämmt på honom.
- Då gör vi inte det!

Han tog tag i min arm och drog mig intill honom, och innan jag kunde säga till eller göra något kysste han mig.
________________________________________________________________________________________________

Jag försökte vrida på huvudet, men han höll fast mig i ett stadigt grepp och han höll mig där ända tills jag insåg att det inte var någon idé att försöka kämpa emot, det var ju egentligen det här jag ville. Så jag slappnade av, la mina händer om hans midja och kysstes tillbaka. När Justin märkte det, tog han ett stge närmare och kysste mig ännu mer passionerat. Och där stod vi en stund, kramades och kysstes precis som om det aldrig hade hänt något mellan oss. Ända tills Justin tog ett steg tillbaka, han höll kvar händerna på mina kinder och kollade mig djupt in i ögonen, och det vardå jag såg att han var tårögd. Men han log. Så jag log tillbaka, rynkade ögonbrynen och skakade lite lätt på huvudet, för att visa för Justin att jag undrade vad det handlade om.

Han tog ett djupt andetag och sa:

- Jag älskar dig!

Nu blevjag med lite tårögd, även fast vi var såhär enkelt klädda, vi stod på en helt random plats mitt på en trottoar, så kändes den här stunden mer speciell än någon annan stund vi haft innan. Jag stirrade rakt in i hans vackra, tårögda, bruna ögon, nickade och svarade:

- Jag älskar dig med!

Han släppte ena handen om mitt ansikte för att torka bort en tår som hade letat sig lite längre ut än vad Justin nog hade förväntat sig.

Han la tillbaka handen på mig, men den här gången på axel, så han kunde dra mig intill honom. Han kramade mig hårt och länge och avslutade på att ge mig en puss på munnen. Vi log mot varandra och började gå igen. Men den här gången hand i hand. Vi fortsatte att gå i samma riktning ner mot Stranden. Men på vägen ner gick vi förbi en kiosk och det var svårt att undgå vad som var den stora nyheten nu. På alla första sidor var det bilder på Justin från konserten igår, men det var inte hans uppträdande de hade intresserat sig för. Det var någonting helt annat:

Jag stannade till och kollade vad det stod på Peoples Magazine. Men Justin brydde sig inte uatn fortsatte bara att gå, han ville inte lotsas om att jag stannade. Men när jag ryckte i hans hand och pekade på framsidan på Peoples, stannade han, slängde ett snabbt öga på framsidan och ryckte på axlarna.

- Vi ska inte bry oss så mycket om vad tidningarna skriver.

Jag vred runt hans arm och såg mycket väl att det stod Johanna på hans handled. Och nu såg jag det lite mer roande.

- Varför Justin?
- Jag kände väl att jag ville ha med dig upp på scenen!

Nu var det min tur att dra honom intill mig och krama honom. Han skrattade till lite men utbrast plötsligt:

- Vi måste kynda oss om vi ska hinna i tid?
- I tid för vaddå?
- Du får se!

Han drog med mig och började småspringa, men han sprang inte ner mot stranden som jag trodde, utan vi passerade volleyboll-planen och fortsatte på strandpromenaden. Bort mot en liten hamn.

- Justin?!
- Skynda dig Johanna!

Jag började skratta åt honom men följde efter honom så gott jag kunde. Och det var inte förän vi nådde en av bryggorna som han saktade ner.

- Precis i tid! sa han och blinkade med ena ögat, kramade om mina axlar och pussade mig på kinden.
- I tid för....

längre än så hann jag inte innan en lyxig yatch körde in och la sig precis vid oss. 

- Du skojjar va?

Jag tappade rent av hakan, skulle vi åka ut med den här? Var det verkligen möjligt? Men Justin bara log och och hade den där finurliga glimten i ögat. 


Han tog min hand visade mig ombord med hela sin andra arm. Det kom fram två andra personen och fällde ut en landgång så vi kunde hoppa ombord. Jag gick upp på landgången med Justin tätt efter mig. Vi gick ombord och gick upp och satte oss på "soldäck" där det fanns två solmadrasser man kunde lägga sig på. Båten startade och vi började puttra iväg lite. Men så fort vi hade kommit ut ur hamnen tog det fart i båten och vi drog iväg i en jäkla fart. Det var så härligt att känna vinden i håret, se ut över ett stort hav och känna sig fri. Jga kunde inget annat  än att skratta och skrika av lycka. Satta mig upp lite rakare, släppte ut håret och lutade huvudet bakåt så att vinden kunde ta tag i mitt hår ordentligt, jag kände att Justin satt och kollade på mig och snart kände jag hans han på min. Jag kollade på honom och log mitt bredaste leende. NU var jag lycklig.

Han vände sig om och gjorde ett tecken till han som körde båten och han saktade ner lite. Han ställde sig upp och sträckte ut händerna för att hjälpa mig upp.

- Ställ dig upp jag ska visa dig en sak!

Jag sträckte fram händerna och lät honom hjälpa mig upp.

- "I need you to close your eyes for me"

Haha, Justin drog en klassisk film replik och släppte ena handen. Jag kollade på honom och skrattade åt honom.

- Stäng ögonen då! sa han retsamt

Jag ryckte på axlarna och stängde ögonen. Och jag kunde känna att Justin ställde sig bakom mig och satte den handen han inte höll i min hand på min midja. Hans ansikte kom nära mitt öra och jag kunde höra honom viska:

- nu måste du lita på mig!

Jag skrattade lite igen och nickade. Han börja leda mig framåt, och det var svårt att gå, men tanke på att båten fortfarande gick ganska snabbt, det var ojämt eftersom vi var ute på havet och jag blundade. Men jag litade på justin. Han skulle inte göra något för att riskera att jag blev skadad. Vi tog ett par steg framåt igen innan han sa till mig att ta ett kliv upp. Och jag steg upp på ett litet trappsteg. Jag kunde nästan förstå vart det här skulle leda men jag spelade med. Och sen kom det:

- "Hold on to the reeling, kee your eyes closed don't peek" och nu kunde jga inte låta bli, nu skulle jag verkligen spela med
- "I'm not"
- "Step up on to the reeling, HOLD ON! Keep your eyes closed, Do you trust me?
- "I trust you"

Jag kände honom tätt bakom mig och han la sina händer på mina, och sakta sakta böjade han lyfta dom. Ut mot sidorna ända tills jag stod men armarna rakt ut åt sidorna.

- "Alright, open your eyes"

Jag öppnade ögonen, och det var mycket vackrare, häftigare och underbarare än vad jag någonsin skulle kunna tänka mig. Justin satte sina händer på min midja och nästa replik kom nästan av sig självt, utan att jag tänkte på hur det var i filmen.

- "I'm flying, Justin I'm flying!

Jag kunde känna Justin lägga sitt huvud på min axel och jag kunde känna hur han andades mot min hals. Jag stod kvar i en bråkdels sekund för att njuta av stunden. Men vände mig sen om sakta sakta, så att vi skulle kunna klivka ner från relingen och få ett stadigt grepp på decket. Sen lutade vi oss mot varandra och kysstes, och just då kändes det som om vi var en. Som om vi aldrig mer skulle vara ifrån varandra.

Men vi blev störda när båten plötsligt saktade ner och stannade helt. Han lutade sitt ansikte tillbaka och log.

- Nog med Titanic för idag?

Vi skrattade och jag nickade. Och plötsligt ropade kaptenen från båten:

- Ursäkta Mr. Bieber, det är dags... här en en perfekt plats!
- Tack så mycket! ropade han tillbaka

- plats för vad? undrade jag och kollade lite busigt på honom
- Du ska få se, sa han och undvek min blick
- Justin, inga mer överraskningar, skrattade jag samtidigt som han börja dra iväg med mig igen.

In i båten, ner för en trapp, igenom ett par korridorer och ett par dörrar, ner för en tarpp till, ut  genom en tjock dörr. Och sen kom vi ut på en liten brygga längst bak på båten.

- Justin vad ska vi göra? undrade jag glatt
- Du kankse inte vill ha på dig kläderna nu? Justin blinkade mot mig och slängde iväg t-shirten som fortfarande höngde runt han axel.

Jag tog av mig shortsen och linnet och jag såg hur Justin log mot mig. Jag skrattade åt honom och smällde till honom på axeln. Och då  började han med skratta. Han räckte mig en av flytvästarna som hängde längst sidorna och tog min hand.

- Min kära? Får jag lov?


Fortsättning kmr...