.

Förra delen:
Jaa vad skulle göra under tiden då? Jag satt ju här helt ensam på en enorm strand på Hawaii. och precis som om gud kunde höra mina tankar så ringde det på mobilen. Jag plockade upp den och såg att dt va Ryan, jag tvekade en sekund men svarade sen.

- Hej..
- Åh Johanna vad bra at du svara...

Antingen hade han gråtit eller sprungit eller både och för han var väldigt andfådd, och innan jag hann få fram något mer så utbrister han:

- Jag vet att du är på Hawaii, men du måste få veta att jag älskar dig!
________________________________________________________________________________________________

Han andades häftigt och fortsatte:
- Du hatar mig säkert, men du måste få veta... jag och amelia har gjort slut, hon såg oss på min fest och gjorde slut morgonen efter, dt va därför jag kanske verka lite nere! Men jag vill vara med dig!
- Ryan? Du... jag.... vi.... nej!
- Jag vet att du säkert är chockad men jag ska försöka hitta en flygbiljett och komma ner så fort jag kan!
- NEJ GÖR INTE DET!!!
- Johanna?
-Eller jag menar, gör inte det... slösa inte mer pengar på det, vi får prata när jag kommer hem!

Jag tryckte snabbt på röd lur och kasta iväg mobilen en väg i sanden, jag satte händerna för huvudet och satte armbågarna på mina knän. Herregud, nu har 2 killar sagt att de älskar mig på mindre än en kvart. Frågan var hur jag skulle tolka och smälta allt. Justin hade gjort dt värsta man kan göra och gjort slut på sms, men jag älskade ju fortfarande honom? Och Ryan hade varit gullig mot mig hela tiden, men han hade ju haft en flickvän under tiden... hur vet jag att han inte skule göra det igen?

Jag kravla bort tog upp mobilen och blockade Ryans kontakt så han inte skulle kunna ringa eller skicka sms igen under hela tiden jag var här.

Jag plockade ihop mina grejer, reste mig upp och började gå bort mot volleyboll planen.

- Kirsten, jag går nog hem nu... plockar upp lite grejer och duchar och så efter resan.
- Gör det jag kommer hem om en halvtimme, ropade hon utan att slita blicken från bollen som precis passades över nätet till deras sida.

Justin kastade sig och räddade den precis innan den nudda sanden, men reste sig snabbt och kom bort till mig.

- Vi ses snart Johanna, jag ska gottgöra dig! sa han igen och log. Sen sprang han bort till lagte igen.

Jag började gå upp mot strand promenaden för att sedan följa den och komma hem till deras strandhus som låg precis vid stranden lite längre bort. Det va en skitdint vitt hus med pool och allt, riktigt lyxigt! Jag gick upp för stentrappen som ledde till huset och tog ett kort när jag kom upp.¨

Jag följde poolkanten och gick in genom bakdörren och gick in till gästrummet som låg en bit längre ner vid korridoren.

Jag gick in kastade väskan på sängen och gick in i badrummet för att hänga av mig badkjolen jag hade haft på mig. Och gick ut till rummet igen och såg att en liten ihopskrynklad lapp hade ramlat ur väskan och hamnat på golvet, jag plcokade upp den väcklade ut den och la den på sängen.

"Möt mig här imorgon klockan 4! Kärlek Justin!"

När hade han lyckats stoppa ner den här i väskan? Och vart är här? Jag blev så frustrerad att jag skrynkla ihop lappen igen och kasta den i soppkorgen, gick in i badrummet och tog en lång varm dusch, som jag nu kände var rätt välbehövlig efter resan ner hit.

När jag var klar gick jag ut i rummet igen och smörje in kroppen men after sun, och fönade håret. Sen kom Kirsten inrusande:

- Börjar du bli klar?!
- Jag ska bara sminka mig och ta på mig något så är jag klar.

Jag flinade åt hennes enorma smile men gick sedan in i badrummet för att sminka mig, jag körde på en rätt naturell look och satte upp håret i en slarvig tofs. Jag gick ut för att välja några kläder och även fast jag egentlien bara skulle gå på en konsertså kände jag att jag ville vare lite uppklädd. Så jag körde på en kombo:


Jag plockade upp mobilen, och gick och mötte Kirsten som redan hade sprungit ut och satt sig i bilen, hennes mamma Sarah, hade lovat oss att skjutsa oss dit.

Det var inte så långt egentligen, dt tog bara en kavrt med bil, men med klackar är det inte så roligt att gå så långt. När vi kom fram var klockan halv 7 och förbandet skulle gå på klockan 7 så nu var nog Justin redan här. Men vi hade ju ingen aning om vart vi skulle åka någonstans, så motvilligt tvingades jag plocka upp telefonen och ringa till Justin som snabbt glatt svarade:

- HEJ JOHANNA!!!
- Hej Justin, vi är utanför arenan nu? vart ska vi komma någonstans? jag sneglade lite arg på Kirsten som satt i framsätet med ett ännu större smile än förut.

- Åk dit det står ingång 7, Kenny kommer och möter er där!

Jag la på och sa till Sarah vart vi skulle åka, vi tackade för skjutsen och gick fram till ingång 7, till min stora förvåning så var det inget folk alls vid den här ingången, vid alla andra hade det varit smockat med tjejer som skrkit, sjungit och några hade till och med gråtit av lycka för att få se sin stora idol.

Vi gick fram till dörren och kände på den men den var stängd, och precis som Kirsten höll på att få painik över att vi inte skulle få komma in öppnades dörren coh en stor, lång man kom ut och bad oss följa med.

VI gick in i arenan och tog en dörr som skulle leda oss runt alla platser med skrikande fans, till bakom scenen. "backstage"!

Kenny öppnade en ny dörr och vi klev in i ett, jag kan nog inte kalla det rum, utan det var högt i tak och det låg sladdar och ställningar och saker överallt och överallt sprang folk med headsets och ropa och höll på. Kenny pekade ut genom en av ställningarna och då lystes scenen upp. Vi stod precis bakom scenen och nu gick förbandet på. När stårlkastarna lyste upp publiken höll jag på att tappa andan. Det var så jäkla mäktigt, nu kunde jag verkligen förstå vf Justin älskade det han gjorde. Tänk att få stå och sjunga inför tusentals med fans som är där bara för din skull. Jag blev mållös.

Vi gick förbi alla sladdar och allt och gick ner för en trapp och in i en korridor och där kom nästa chock, längst bort i korridoren stod Justin, Chaz och vem? om inte Ryan Butler... fan!

Fortsättning kmr...