.

När vi stannade torkade jagmina tårar och la ner rosen i väskan. Eftersom limousinen inte kunde köra mig ända hem så körde den in i gränd och släppte av mig där, mest för att kjags kulle få lite space när jag skulle gå ut och så att det inte skulle va massa Beliebers där och bli besvikna och arga när jag gick ut istället för honom.

Jag gick ut och chaffaufören frågade om jag bodde när eller om jag fick skjuts hem, han kunde inte stanna länge innan papparazzisarna dök upp, men jag sa att jag bodde när fast jag jag egentligen bodde på andra sidan av stan. Jag ville inte att han skulle oroa sig i onödan.

Han körde iväg och nu stog jag där själv, mitt i en gränd själv utan att veta vad jag skulle göra eller ta vägen, jag gick ut på gatan och möttes av solen som lyste rak i ansiktet, jag stoppade ner handen i väskan och skulle ta upp mina solglasögon och stötte till rosen med handen, jag fick bråttom att få upp brillorna och mobilen för nu började det bränna under mina hårt ihop pressade ögonlock. Jag fick upp mobilen och funderade en stund på om jag verkligen skulle ringa mamma och be henne komma och hämta upp mig, jag funderade på riskerna och kom fram till att jag kunde ta alla skäll nu, jag ville bara hem och gömma mig för omvärlden.

- Sandra?
- Hej mamma, jag grät så mycket att jag knappt hördes.
- Lilla gumman vad ä det?
- Kan du komma och hämta mig?
- Självklart, vad har hänt?
- Jag orkar inte förklara nu, kom bara och hämta mig okej?
- Okej, var är du?

Jag förklarade för henne vart jag var och det tog inte lång tid innan en röd volvo dök upp med en orolig mamma i.
HOn kastade sig ur bilen och kom fram och kramade mig som satt och grät vid en vägg vid sidan av vägen. Hon lyfte mig upp och föste in mig i bilen, vi sa inget under hela resan hem, jag var allt för hängig för att orka prata.

När vi kom hem kastade jag mig direkt i sängen och den här gången kunde jga inte hålla mig undan från tårarna heller. Mamma hörde mina snyftningar och kom in med en varm kopp choklad, som jag alltid fick när jag mådde dåligt. Hon satte sig på min sängkant och gav mig koppen:

- Vad var det som hände gumman?
- Han svek mig mamma! Han sa att jag alltid kunde lite på honom! Jag vaknade ensam på båten :'( jag letade i  över en timme efter honom med varken han eller hans team var kvar där.

Då kramade hon mig med sån kärlek och omsorg att jag kände mig lite bättre till mods.

Jag drack upp min kopp och gick ut och satte mig vid tv:n, av någon sorts slump var MTV på och när jag ahde satt mig till rätta hörde jag introt till Baby, nu kom mina sorgsna känslor igen men jag började inte gråta, det var en kort reklamsnutt med Justin:

"We, me and my team had decided that we will saty here in Swden for one more day, just to relax. I love this country and we  were gonna take a break when we came to Barbados, wich is our next stop so we could just as well take out one day on Stockholm and see what you have to offer. I've never been here so I wanna take a good look on it. Besides I have a few things I want to take care of"

Han såg väldigt ledsen ut när han sa den sista meningen och kollade varken in i kameran eller på intervjuaren.

Jag upptäckte att han hade samma kläder på sig som an hade haft när jag lämnade båten, gröna shorts, vit t-shirt med jeans jacka och grön keps. Jag började fundera på om han hade gått till media direkt efter jag hade åkt eller om de jagade honom så han var tvungen att svara.

Jag bytte kanal och blev irriterad när jag kom till Ztv och vieon till One less lonely girl precis började, det var inte förän då jag insåg att jag faktist inte hade gett honom ett tillfälle och förklara varför han hade lämnat båten, han hade ju varit väldigt iger att få berätta för mig varför han hade åkt och jag hade inte lyssnat.

Jag tog fram mobilen och funderade på att ringa honom men jag ångarde mig och betsämmde mg för att kolla alla sms från honom som jag bara hade klickat bort:

"Sandra I'm really sorry it have to end like this, I just want ou to know that I will always remember you!
Love, Justin"

"I never had the chance to tell you what happend but I didn't know you were going to be so upset over me leaving, and you weren't alone, the capten were on the boat as well ;P
Love, Justin"

"I can't let you go, I never had a chance to say this before but I LOVE YOU!"

"Sandra, please don't leave me as a crying baby, I'm so sorry!
Love Justin"

"I have to meet you, just a last time. I just want to say a few things, if you don't agree with me then, I can move on and let you live your life but I really have to tell you this, call me when you see this
Love Justin"

Jag gick tillbaka till samtalsläge och tog fram hans kontakt och visste inte om ajg skulle ringa eller inte, men jag behövde inte undra länge, efter bara några sekunder ringde det en person med väldigt välbekant namn: Justin Bieber stog det och jag dröjde lite inan jag svarde:

- Oh thank gaawsh, Sandra I'm so happy you answered

Det hördes på hans röst att han hade gråtit han med.

- I got your messeges.
- Good, You maybe heard we'll styaing one day more?
- Yeah I saw that on the tv before
- I'm just satying here because of one reason, and that is to tell you this thing I would like you to know...
- But to the man on tv you said....
- Yeah but what was I suppose to say to him, if I said there would be a huge scandal all over the world and alla the magz would write about it.
- Why can't you tell me now?
- No, I want to tell you face to face.
- We're leaving tomorrow afternoon, I will be waiting for you, just tell me a time and place and I will be there.

Jag kunde ju den dagen, och det kanske var för sent imorn så:

- Can we meet in 4 hours, 4 o'clock, you pick a place, I know how it is with alla the pappz and pepole.
- Can we come and pick you up with my limmou again?
- Sure, just don't take me to some baot or something again, let's stay on dry land.
- Okey, we'll pick you up in 3 hours and 58 minutes ;P be ready by then....

Det var en betydligt gladare Justin som la på efter vårat lilla samtal.