.

Justin och jag kastade oss ner på golvet och ner under sängen, men Justin kom på att han inte kunde ligga där om min pappa kom in och frågade om han sett mig. Han kravlade ut från sängen fort och satte sig på kanten av sängen. Jag krälade så långt in mot cäggen jag kunde.

Jag hörde när Pattie öppnade dörren och när han kastade upp dörren och började riva och rota överallt:

- WHERE IS SHE? skrek han
- Who?
- YOU KNOW WHO I MEAN! ENGLA!
- She isn't here!
- I don't believe you, where is your son?
- Upstairs, but please don't disturb him.

Pappa brydde sig inte utan gick med bestämmde kliv upp för trappan och jag hörde hur han kom nämre. Jag låg som ett sträck mot väggen och fortfarande höll jag på att föröka komma längre ifrån pappa.

Han slet upp alla dörrar och brydde sig inte om när de smällde i väggarna så det skakade i hela huset. Jag ryckte till och pep till när han smällde upp dörren till Justins rum. Justin satt still på sängen och verkade oberörd:

- Where is she?
- Who?
- You know who I'm talking about, my daughter!
- No idea?
- I know she has been with you!
- No she hasn't, I hardly don't know who she is!

Jag såg pappas leriga tjängor ta ett steg närmare sängen och jag stelnade till och var rädd att han skulle böja sig ner och kolla under sängen. Men han böjde sig ner och tog tag i Justins tröja:

- You better tell me you little jerk!

Han kollade hotfullt på Justins och just då kom Pattie inrusande i rummet:

- Let go of my boy!

Han svängde runt och tittade på Pattie i dörröppningen, han höjde knytnäven och samlade kraft för att slunga iväg en rejält slag mot henne men då kommer det in 2 stora poliser i rummet och tar tag om honom. Han skrek högt att han var oskyldig och att hans dotter var borta och att om de förde bort honom så skulle jag dö.

Det var så hemskt att höra honom ropa så, att höra och se honom slåss som om det ar för hans liv. Jag började gråta tyst, tyst så ingen hörde mig om när pappa var utom syn- och hörhåll så kastade sig Justin ner under sängen och hjälpte mig upp.

Han kramade om mig och vaggade fram och tillbaka med mig som om jag var en liten bebis. Jag pussade mig flera gången i hårbotten och sa:

- He's gone now!
- Everything is gonna be allright!
- I'll be here!
- I'll never let you go, my angel!

Han lyfte upp mig blöta haka och tittade på mitt rödgråtna ansikte, jag borde vara glad över att han var borta, men varför kände jag mig då så förtvivlad. Han tittade rakt in i mina tårfyllda ögon och jag kunde knappt se honom genom tårarna men jag kände när hans aniskte närmade sig mitt och när våra läppar nuddade varandra.

Hur kunde alla problem försvinna bara genom att känna honom så nära. Hans värme, hans kärlek, hans allt... han var allt, mitt allt! Våra läppar flöt samman så naturligt och det var som om vi var menade för varandra.

Efter kyssen tittade jag upp och han log mot mig, jag kunde inte låta bli att le när jag såg hans leende och jag log tillbaka mot honom. Han såg väldigt nöjd ut när han fått mig och le efter det som hänt och han var nog ganska stolt över sig själv.

Pattie kom in i rummet och när hon såg att vi satt med våra armar flätade runt varandra log hon.

- I'm sorry Engla! I had to, do you understand what could had happened if I didn't call em'
- I understand... sa jag tyst och även om det kändes hemskt att han var borta så visste jag bvad som skulle hänt om hon inte ringde polisen, han hade slagit och kanske till och med misshandlat både Justin och Pattieriktigt illa.

Hon kom och satte sig brevid oss på sängen och kramade om oss både två, hon gav oss en lätt puss på våra pannor och jag kändeatt hon också var orolig.

- You're welcome and stay here as long as you want, Engla!

Sa hon innan hon lämnade rummet.

Jag drog mig ur justisn grepp och betsömmde mig för att duscha. Justin hjälpte mig få fram handdukar och likanande. Jag gick in i badrummet och plötsligt ekade det ett öronbedövande skrik genom hela huset, Justins fick fart och sprang mot badrummet, han fick tag på en nykel och lyckades få upp dörren till badrummet....

Fortsättning kmr...