.

Mina ben bar mig knappt, men jag förökte fortsätta gå.

- Don't go!!!

Jag hörde steg bakom mig, de kom närmare och jag vände mig om:

- You can't do this, don't make me come with you! sa jag när han stog brevid mig
- I won't make you do anything you don't want to, I just wish you would do it, cous you wanted to, by yourself!
- And Angel, I'm allready involved!

Han tog tag i mina axlar och ruskade om mig lite försiktigt:

- We can make this, nonw of us will get hurt! Especially not YOU!!

Han tog ett större grepp om mig och bkramade om mig, och han släppte inte förän jag slutade gråta. Jag snyftade lite och kände mig så illa til mods, jag visste att han skulle råka illa ut men jag betstämmde mig för att ge med mig. Han betydde mer för mig än min egen pappa. Han ledde mig tillbaka till bilen i ett ordentligt grepp och satte mig på rätt sida av bilen.

Han gick runt och satte sig på förarsidan och startade bilden och körde iväg, vi körde länge och jag satt ihop kurad i sätet och kände mig som ett litet barn igen. Vi körde långt utan att säga ett ord till varandra och vi körde länge genom skogar och längs landsvägar för att inte bli upptäckta av någon. 

Efter ca 45 minuter stanna vi och vi stog vid en liten sjö, den var så liten att man lätt skulle kunna simma över till andra sidan utan problem. Jag satte mig ordentligt upp och öppnade dörren, bakom mig satt Justin och log.

Jag gick ur bilen och kollade på omgivningen, det var så vackert nästan som om vi hade hamnat i en saga, sjön glittrade och det stog höga gröna björkar på sidan. Precis vid sjön låg en röd liten stuga, när som helst skulle en söt liten gumma komma ut och bjuda oss på fika. Jag kände att det här var rätt, det här var Justin och mitt ställe, här skulle vi kunna stanna för alltid.

Justins smällde igen dörren bakom mig och kom och ställde sig brevid mig, jag kunde känna han glädje sprida sig från honom till mig. För första gången på länge log jag och det kändes jätteskönt.

Han la sin arm runt mina axlar och pussa mig en gång på tinningen:

- We will be safe here, far away from the sivilisasion. Out here it's peace and qiuet! No one can see us or find us here!!

Vi ledde mig mot huset och han öppnade huset med en liten liten kopparnykel som låg under dörr mattan, det här var verkligen som en saga. Vi gick in och det huset som utanpå såg så litet och gammaldags ut såh inuti ut som ett stort modernt hem. Det fanns bardisk, platt-tv, stoora gråa soffor i skinn och ett musikrum med alla möjliga sorters instrument.

Om man kollad epå övervåningen fanns det ett badrum med ett badkar och en duch och 2 stooora sovrum.

- I say this will be your room, sa Justin och gick in i ett av sovrummen med väggar som var målade med himmelsblå färg och med vita gardiner.

Det andra rummet var väggarna lavendellila med vitt tak och vita gardiner.

- This is our sumemrplace, we use to go here when we wants to get away from all teh poeple and Just relax.
- I hope you don't mind sleeping in my bedroom?
- Ofcourse not :D

Det kändes jättekul att få sova i hans rum, kul, litte spännande men ändå lite nervöst av någon konstig anledning.

Justins gick in och satte sig på golvet i sin mammas rum, han tog upp sin mobil och ringde:

- Hi mum!
- Hi darling, is everything okey?
- Yeah we just arrived, we are sraying in our summerhouse, is that okey?
- Ofcourse, but it's so far there?
- I know, but U didn't want him to find her!

Jag satt på Justins säng och hörde allt han sa och jag rös när han pratade om pappa.

- Yeah sure, but it can take an hour or so for the car to arrive, light teh fireplace and make sure you stay warm until someone comes!
- Okey, sure, thanks mum :)
- I love you Justin, be careful!
- Love you too, and yes I promise!

Han la på och kom in i mitt rum, han satte sig på sängkanten och berättade allt vad Pattie sagt.

Vi gick ner och tända den öppna brasan så att det skulle bli lite varmare och satte oss i den stora soffan för att kolla på tv. Då hörde vi ett skott...

Fortsättning kmr...